(alla gamla texter)

Jag har otroligt höga tankar om framtiden. Jag har i stort sett redan inrett mitt hus, den lilla vita villan med en liten välskött trädgård på framsidan. Grusgången, rabatterna, fönstren, altanen. Allt är redan bestämt. Lite lagom avsides på landet, men med inte för långt till stan. Inredningen är snygg och stilren, men ändå lite shabby. Vitt och ljust, men inte så där jobbigt sterilt. Ombonat och hemtrevligt helt enkelt. Ekonomin får jag enkelt att gå runt med mitt välbetalda jobb, vilket är det enda jag inte bestämt mig för vilket ännu. Till en början bor jag själv, ingen av det motsatta könet som ska vara med och tycka om allt. När jag sen är klar med allt plick och plock skaffar jag mig en själsfrände som kan laga bilen och ordna till det om något går sönder i huset. Barn blir det inga. Dom tar tid och pengar. Däremot kan jag överväga en hund. En riktig hund alltså, inget litet skräp att stoppa i handväskan.
På baksidan har jag en uteplats med vita, gammalmodiga trädgårsmöbler, klätterväxter längs ena väggen och en hängmatta mellan äppelträden. Och en stenbelagd gång leder ner till sjön, där har jag min egen bygga och ett litet lusthus att spendera vackra sommarkvällar i..
Min framtid kommer att bli en stor besvikelse.
Å andra sidan, den som inte vill något med sitt liv är en fattig människa.